Real Life 2012/Årskrönika!

REAL LIFE 2012/ ÅRSKRÖNIKA

 

Idag är det dags då att sammanfatta året som gått, år 2012.

Men det tog sin tid du Marie, det är nu exakt 20 minuter som du ringde och först nu fick datorn för sig att överhuvudtaget gå igång...

Så kanske ett nyårslöfte om att skaffa ny dator under 2013 vore på sin plats??? Men jag ger ju inga nyårslöften så det spricker väl det med...

Men, om det inte kommer med några bilder i detta inlägg så beror det på att jag nu gett upp att försöka. Det är nu exakt en timme sen du ringde Marie, och ännu har det inte gått att lägga upp en enda bild så nu avbröt jag försöket, än mer övertygad om att det måste inhadlas en ny dator under 2013... Snarast...

 

Självklart är detomöjligt att få med precis allt som hänt under året, men här nedan följer i alla fall några av våra höjdpunkter!

 

2012 började strax efter kl 00.00 av att jag fick ett telefonsamtal. Ett samtal jag missade att svara på men som till min och min makes stora glädje blev inspelat på mobilsvar. Jag sörjer idag att samtalet inte finns kvar i mobilen för det hade kunnat roa oss många gånger i framtiden annars...

Vem som ringde???

Det var min mamma... Mer säger jag inte...

Jag och maken lever med minnet...

 

I februari fyllde jag 32 år och firade både födelsedag och min bloggs 2-års dag, vilket i år blir 3 år... Helt otroligt!

I födelsedagspresent fick jag ett löpband. Och ja, jag hade önskat mig det också.

Det blev en fin detalj i tv-rummet. Men den samlade inte på sig så mycket damm inte, jag var noga med att damma av den... Varje vecka... Det gör jag än...

 

I slutet på maj åker vi på semester till Kreta. Efterlängtat.

Och efter ett otroligt dramatiskt sista dygn efter en hemsk bilolycka...

Vi åker den varmaste morgonen på hela året. Då har vi haft två veckor av högsommarväder och vi är lite oroliga för att vi valt att åka just då. Men vår oro blir snart stillad när vi ligger på en varsin solsäng vid poolen och pratar med min mamma som säger att kylan, regnet och till och med snön kommit tillbaka!

Vi tänker inte så mycket mer på det utan bara njuter av vårt otroliga sommarväder på Kreta.

När vi efter en vecka flyger in över Arlanda igen berättar piloten att det är storm, regn och ca +9 grader på marken. Inte illa lägger han till, det är ju varmare än vad det var på julafton den dagen och det hade det inte varit dagen innan så...

Där står vi sen, missar bussen och får vänta tills nästa kommer efter ca 30 minuter, ute i snålblåsten, kylan och regnet...

Sa jag att vi åkte på årets varmaste dag???

Mmm, jag och Per fick med oss en varsin långärmad tröja och ett bar långbyxor iaf... Det hade inte barnen... De hade t-shirt och kortbyxor... Och sandaler...

 

Sen blev det ingen mer värme eller sol...

På hela sommaren...

Så ironiskt nog skulle vi såklart bygga pool...

Och fullkomligt förstöra gräsmattan med stora grävmaskiner...

Resultatet blev dock otroligt bra och vi ser med glädje fram tills nästa sommar...

 

Mitt i poolbyggandet blev lilleman, Erik, sjuk och fick spendera natten på sjukhus. Efter en kaotisk natt med nackkrage, bilfärd till akuten i Karlstad, inläggning, röntgen, ultraljud, återbesök på röntgen efter otillfredställande bilder, fick vi nöjda åka hem med endast penicillin mot en hemsk bakteriell infektion i hans lymfkörtlar i hals/nacke.

 

Fick efter åtskilliga dygn vid datorn/telefonen äntligen tag på fyra biljetter till Justin Bieber konserten i Oslo i april. En konsert jag tyvärr inte kan närvara på själv på grund av utbildning i Luleå och ännu har ingen hört av sig och vill byta våra biljetter mot Stockholm veckan efter...

(vädjar nu till er....Igen....)

 

Barnen har blivit 11, 4 och 3 år gamla under året. Officiellt har vi alltså inga fler bebisar även om Erik för alltid kommer att få vara ett substitut för en bebis...

 

I augusti fick jag en knäpp och började använda löpbandet... Till löpning... Började springa ungefär 1-2 minuter/pass... Idag springer jag 5 kilometer. Jäkligt stolt över mig själv...

Från början var det en personlig utmaning, för att se om även jag, som verkligen avsktr löpning, skulle kunna komma att tycka om det... Jags pringer 2-3 pass i veckan nu, och blir rastlös om jag inte får ihop passen, jag längtar efter det, eller till känslan efteråt...

Tycker jag om det???

Njae, kan inte riktigt svara på det... Jag njuter inte direkt näs jag står där och jagar löpbandet direkt, men jag njuter oerhört av känslan efteråt, och än så länge är det den känslan jag vill ha... Så jag fortsätter...

Kan tillägga at jag inte längre behöver damma av löpbandet så ofta och så mycket längre nu förtiden...

 

Under hösten fick jag ett nytt jobb efter 1,5 år som arbetslös och nyexaminerad statsvetare.

Idag arbetar jag som Budget- och Skuld/konsumentrådgivare för kommunen och trivs otroligt bra!

Detta är årets höjdpunkt, på alla sätt och vis!!!!

 

Inför 2013 är det nu många många stenar som släppt från mina axlar och jag och familjen har ett helt annan utgångsläge än vad vi hade för ett år sedan vilket är riktigt skönt.

Genom de erfarenheter och de ögonblick vi har med oss från 2012 och från tidigare år så står vi bättre rustade, har nya förhoppningar och en djupare kärlek inför oss själva, varandra och livet.

 

Vi önskar er alla ett gott nytt år och en god fortsättning!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanske på gång igen...

Ja nu hoppas jag att man är på banan igen!

Idag kom löpbandet in igen och det blev en smygstart på 4 km. Alltid något! Och definitivt bättre än de sista veckornas förnekelse!!

Nu hoppas jag att det var startskottet och att det blir en regelbundenhet i det hela!

Checklista

Inför nästa jul så finns det några grejer vi tänkte göra annorlunda;

1. Inte vara sjuka!
Det gäller alla!

2. Leta upp och testa julgransbelysningen tidigare än dagen före julafton!

3. Komma ihåg att beställa julklapparna i tid så inte vissa får tomma, symboliska paket!

4. Komma ihåg att skicka ut julkorten i tid, och inte bara skriva dem och lägga på byrån!

5. Inte ställa löpbandet ur synhåll, det tenderar att resultera i lathet och överätning!

6. INTE ge vinflaskorna till nåt av barnen, hur söta och hjälpsamma de än är!!!!!

7. Fixa det där sista fixet tidigare än sent på eftermiddagen dan före dan med två feberdäckade ungar hemma (om de nu struntar i första punkten och ändå satsar på att bli sjuka trots julen!)

Ja, det var väl allt tror jag...
Kompletterar om det skulle tänkas komma på nåt mer!

Hoppas ni haft en fin jul!
Det har vi trots feber och däckade ungar!

Nu ser vi fram emot nyår!
Vilket år det ska bli!!!!

Hejsan hoppsan!

Det har varit en lugn helg för våran del.
Erik inledde ju julledigheten med att ha feber. Trots detta kom julen och julfirande. Först med makens syster med familj, sedan uppesittarkväll med maken och Jesper (det sämsta på många år-Bingolotto alltså-jag gav upp kl 22 och fixade klapparna istället) och sedan den nya traditionen med julafton hemma hos oss ihop med barnens alla mor- och farföräldrar... Jättelyckat!!!

Under julafton höll sig febern borta bara för att slå tillbaka på natten och sedan dess har den hållit i sig på de två små barnen. Jesper har åkt till Sthlm för fortsatt julfirande och vi håller tummarna för att han klarar sig...

Annars gör vi inte så mycket under dagarna... Ligger i sängen, ligger i soffan, pysslar och spelar spel, testat de nya snowracerna tills alla krafter tog slut, försökt kolla på film (jag och maken) men fått springa skytteltrafik mellan barnen och tröstat och kramat...

Skulle ringa vårdcentralen idag men vi sov ända tills 9.30 så då var telefontiden slut...

Löpbandet lyser med sin frånvaro men efter ett mindre utbrott här nu på morgonen så tror jag min PT vaknade till liv igen efter julen och har planerat in löpning eller skidor för mig idag... Vi får väl se... Helst vill jag bara sitta i soffan och dricka glögg och se på bra tv/film.. Det senare verkar dock kört, är det bara jag eller är det nån mer som anser julens tv-tablå vara under all kritik, värsta på många år, det med...

Vi har iaf en het kille här som under håller oss när orken tillåter... Maken hoppas dock att de snart börjar lära sig en ny repertoar på dagis då våra öron får nåt nytt att lyssna på...

"- hejsan hoppsan, fallellallejaaaaa,
Näj julen kommej ska vajenda unge vaja gla......"

Snart väntas besök från mormor och jag hoppas barnen är tillräckligt pigga för en tur i snön...

Just ikväll...

Har jag ganska lätt att hålla mig för skratt!

Det har varit en lång dag idag. Med alldeles för lite sömn i kroppen var det mycket som skulle fixas med. Och vi hann med allt trots lite missbedömning av antalet parmaskinkor... Men verkar som om herrskapet var nöjda ändå!
Idag har vi nämligen firat lilla julafton med barnens kusiner och makens syster, svåger, pappa och mamma med sambo.

Först lunch på en lokal restaurang. Jag som haft lite problem med maten på sistone lyckades iaf få i mig nästan en hel kycklingfilé även om det i stort sett var allt, men det passade ju rätt bra ändå eftersom Erik direkt när maten kom in blev påmind om att han var sjuk och därmed enbart skulle sitta i knä.

Väl hemma igen med hela sällskapet piggnade han på sig lite under pulkaåkandet och kändes inte längre så varm. Men humöret var långtifrån på topp och killen som alltsom oftast mest springer runt och skrattar och stojar satt blick stilla i stort sett hela kvällen.
Men under paketöppningen lyste han upp lite...

Under vårt vuxen-hazard spel, där det faktiskt är tal om blodigt allvar, kom barnen och hejjade på oss. Efter en stund säger Viktor:

"- mä, nu får ni väl ta å bestämmö er vem som ska ha disse grejera!!!"

Kvällens misär var när vi precis skulle börja mysa till oss riktigt och planera inför ett glas vitt och tjöt i soffan.
Jag ber Jeppe ta ner två flaskor vin ut vinstället och STÄLLA dem ute i snön på snabbkylning. Jisses vad välvillig och snabb han var på att hjälpa till.
Efter en kort stund kommer han in igen med två tomma vinflaskor...

"- så, jag gjorde som ni sa" säger han...

Jag vet inte hur i sjuttsikens jag finner mig just där men grabben har tydliget fattat det som att vi sagt att han ska HÄLLA UT, inte STÄLLA UT, vinet i snön! Ja men jippie!!! Det var det enda vinet vi hade, över hela julhelgen, och fram tills på torsdag är alla systembolag stängda!

"- mmm, nu fick vi ju verkligen en vit jul!!!" Var makens kommentar på det...

Min kommentar var en aningens mer uttalad än så men... Och just därför kan jag meddela att ikväll håller jag mig lätt för skratt! Men om nån skulle ha nån flaska vitt liggandes å skräpar så kan vi gärna hyra/köpa/låna det av er... Tetra går också bra...

I säng stupade först två utslitna smågrabbar. Hostiga snoriga och med feber. Senare stupade även modell större på 11 år i säng efter att ha blivit besegrad i cluedo. Dock som god tvåa, jag åkte ut först såklart! Men eftersom Per hade fel på sin sista anklagelse så ansåg vi inte honom ha vunnit heller, så det så!

Nu ska vi försöka sova in lite missade timmar vilket inte känns dom nåt garanterat inatt med sjuka barn. Viktor verkar ha drabbats av en hemsk hosta som mer och mer börjar likna krupp så vi får se hur natten förlöper. Maken verkar dock ha lämnat in för ikväll, telefonen ramlar ur hans grepp och andningen är sjukt tung. Verkar som om natten är min igen!!!

Sov gott alla! Om drygt två dar är det jul och få hoppas vi att alla börjat friskna till!!!


På bilden syns farfar och Svein i sin piratmundering!!! Snacka om att de fick respekt med sig..... Öhhhh....

Trött...

Maken kom hem drygt 02.30 från sitt julkalas. Då vaknar jag första gången. Hör hur han klär av sig och lägger sig. Känner hyr han kryper närmre och närmre. Och han är ISKALL!!! Nu är jag helt vaken. Han somnar såklart och ni vet den där tunga djupa snarkningen som kan bli av en snaps och nån öl, den drar igång... Jag kommer inte lyckas somna om känner jag.

Men, på nåt sätt så innan klockan är 4 så somnar jag. Och vaknar igen kl 4 prick!!! Erik skriker för fullt där nere... Vad är det nu då??? Går ner och en panikslagen kissnödig jätteskakig hostande och superhet kille sitter i sängen och vill bara kramas...

Medicin! Alvedon och mollipect så kanske vi kan sova vidare. Kissar gör vi också. Då kommer Viktor också ner. Vad är det nu då??? Klockan är 4.23 och Viktor är inte direkt känd för att vara den som lätt somnar om...

Vi kommer tillbaka till våra sängar iaf. Det tar två minuter så inser jag att Viktor också behöver mollipect om nån ska få sova alls nåt mer. Vid det här laget har inte snarkningarna från vinden avtagit och jag känner att min kropp och min hjärna vaknar till mer och mer för varje minut...

Viktor får hostmedicin och talar stolt och glatt om att han sovit hela natten utan att använda sina fingrar alls!!!! Och att han ska fortsätta resten sv natten också utan dem. Vi firar detta storslagna ögonblick lite snabbt där på sängkanten innan jag bäddar ner dem och får återvända till sängen...

Hoppas de får sova. Hoppas jag får sova.

Nu är kl 04.48 och ögonlocken är betydligt tyngre än vad hjärnan ger den credit för...

Ett barn har tystnat där nere, och peppar peppar, tror fasen mannen också tystnat nu...

Lilla-julafton som skulle firats imorgon verkar bli makens uppgift att lösa på annat håll, själv verkar det bli en soff-slappar-dag med Erik om inte det sker ett under...

Men men, undrens tid är inte förbi!
Hey, vi lever ju, ännu, fast det var 21:à igår och slutet sv tiden enligt Maya-indianerna...

För er som för protokoll:
8 minuter tog det innan storbölet var igång till Svenska hjältar igår. Efter lite drygt 1,5 timme hade hela jag vänts ut och in och där gav jag även upp och valde att packa in julklappar istället och baka cognacs-tryfflar... Det fanns efter de här sista veckornas kamp med mitt eget mående inte ett dugg utrymme kvar för den typens energiförbränning inom mig.

Åhhh, nu är klockan 04.56... Det börjar även bli tyst på den andre sonen... Kanske att man ska lägga undan telefonen och försöka somna om ytterligare en gång...

Får se vad som väcker mig härnäst...

Godnatt eller godmorgon på er!!!

Det här med julklappar...

Usch vad jag tycker sånt är svårt. Egentligen. Det ska vara Något extra. Något speciellt. Något användbart. Något nödvändigt. Något roligt. Något personligt. Samtidigt som det ska vara något som är fint, roligt och värt att ge bort!

Vanligtvis brukar vi köpa vuxen-klapparna från Unicef och på så vis samtidigt skänka till de behövande barnen. Det blir det inåt också men inte i julklapp utan genom andra gåvor.

Ungarnas klappar består ju främst i leksaker och nyttogrejer.

Där problemet kommer in är Per. Vad sjutton ger man sin man i julklapp??? Det är väl ingen sak om han önskar sig nåt men om inte??? Visst, vi har bestämt att vi inte ger varandra nåt i julklapp i typ tre år nu, ändå ligger det några klappar under granen och i julstrumpan lik förbaskat... Så även i år... Vi säger att det är från barnen, inte från oss, eftersom vi inte ger varann julklappar...

Per har också försökt fiska fram vad jag önskar mig i julklapp... Mmm ja just det... Det kan han ju fundera på... Hintar har han definitivt fått... Kan bjussa på en;

"- åhhh vad jag önskade att jag hade min fylliga c-kupa kvar..." (Sa jag besviket till Per och demonstrerade vad jag syftade på, vilket inte var bristen på bh-ar utan snarare bristen på materia att fylla dem med...)

"- mmm, de har ju minskat något... (Just nu inser han vad han sagt och försöker släta över det hela i ett nytt tonläge) Vad har du för storlek nu då?" Frågade han tillbaka.

Lite väl stött av hans första iakttagelse så snäser jag av honom:
"- det är fortfarande mina c-kupor som jag har på mig nu!"

"- mmm, men de är ju bara halvfulla ju..."

Mmm och där försvann hälften av hans julklappar till Röda Korset kan jag lova er!

Han steg dock lite i graderna idag igen i och för sig... Han tog semester för att städa huset inför julen så när jag kom hem idag var hela huset skinande rent och doftade ljuvligt!

Han gnällde dock över att han inte hunnit med så mycket av de andra grejerna han tänkt sig då städning ihop med två små barn (de var också hemma) inte alls gick så snabbt och smidigt som han först hade trott... Mmm, I know!!! Det har liksom varit min vardag de sista åren så...

Maken är ikväll på julbord och kalas med jobbet så jag och barnen fixade lite julgodis för att knyta ihop säcken.

så nu är vi redo för jul!

Nu blir det fram med näsdukar och samla känslorna inför Svenska Hjältar och hejja på Annika från Arvika!!!

Go fredag på er!

En fullspäckad helg!

I fredags åkte alla barnen hem till mormor och morfar för att sova över och på lördagen gå på badhuset! Vi fick ett nytt inslag på badhuset här under hösten, med bubbelpool och en piratvik. Det är lite skämmigt att erkänna att vi inte varit där än, jag och Per, med barnen, men å andra sidan var vi inte där innan heller. Men nu har vi bestämt att vi visst ska börja åka till badhuset med juvelerna. Det är uppenbarligen ingen av min eller Pers favoritsysselsättningar, men det är våra barns så hädanefter ska det offras för deras skull. Och så eftersom farfar också fixat kort på badhuset så kan vi passa på att träna i gymmet och farfar roa barnen i bassängen!

Blev bjudna på adventsfika av grabbarna och mormor igår som också bjudit in farmor och Svein samt farfar. Mysigt värre. Kalaset avslutades med ett rejält snökrig!!!

Eftersom vi var ensamma igår så orkade vi inte hålla oss undan de där projekten som vi lovat att inte röra förrän en bit efter nyår... Nu är iaf trappen målad med ett första lager färg, så så gick det med det!!!! Det drabbade inte barnen iaf eftersom de var på badhuset med mormor!

Idag blev det snökrig, snögubbsbygge och ljuslykta!

Ett löppass på 5 km på precis 30 min blev det också! Så nu är det gjort. Check!!! Nu är det väl snart dags att satsa på längre distanser än på kortare tider... Målet är ju en mil innan vårruset i maj. Det borde väl gå tycker jag...

Om jag tycker det är kul än???
Nej! Men jag tycker det är förbaskat gött efteråt och än är det bara den känslan jag är ute efter... Men jag håller inte längre på att dö när jag ser löpskorna så det är väl positivt...

Och vem vet, det kanske blir ett par nya skor i vår...

Ha en go söndag!!!

Ge upp!!! Eller???

Jag är gift med världens mest envisa karl...
Både jag och maken gillar att spela spel med varandra, alltifrån kort, yatzy och Uno till frågesport, wordfeud och ruzzel.

Nu har maken haft en stark passion för ruzzel sista veckan och vägrar sluta. Anledningen? Han förlorar varje gång! Innan vi började den här omgången tror jag statistiken var drygt 70-80 vinster till mig och 6 till honom. Men han vägrar som sagt att ge upp. Nu är vi uppe i över 100 vinster för mig och fortfarande bara 6 för honom...

Eller??? Nej vänta...
Igår när jag gått och lagt mig och väntade på honom medan han var kvar på toa, då kommer en inbjudan till. Jag tackar ja även om jag håller på att somna... Under tredje omgången är jag så trött att jag inte orkar hålla i telefonen längre så jag lägger ner den bredvid mig och sluter ögonen, det var ändå inte så lång tid kvar tänkte jag och med tanke på hans tidigare resultat så....

Men... Då jädrar... Då går han tydligen all in den gubben!

Och kolla resultatet nu...

Äntligen!!!! Grattis älskade gubbe!!!

En bra vecka!

Japp! Har haft en jättebra vecka.
Jobbet börjar sätta sig, jag har varit på två julbord utan att magen kraschat en enda gång vilket den gör ibland trots lchf då man inte vet vad som döljer sig inuti maten. Det

har varit lucia både på jobbet och på dagis. Och äntligen fick Erik vara med!
Han tränade ju järnet förra året och skulle sjunga midnatt råder för fulla muggar. Tyvärr vaknade han med 40 i feber på förra årets lucia då så jag och han spenderade den dagen i soffan. Sedan dess har han laddat ska ni veta...
Och i onsdags höll vi alla tummar och i år gick det bra!!!!
Han var väl måttligt road egentligen av konserten i stort men när midnatt råder blev dags så blev fokuset ett helt annat! Jisses vad han tog i... Fingrarna och händerna gick som duracellkaniner i luften och när alla andra sjöng tipp var han tyst, när de andra var tysta sjöng han tipp osv... Sedan efter den låten kan man väl säga att fokuset skiftade tillbaka till det tidigare med att stå på huvudet, sitta med ryggen åt, vara knäpptyst och lite annat sånt...

Även elvaåringen valde tillslut att delta i skolans luciatåg. Med röd t-shirt och tomteluva! Och... Håll i er nu... Han sjöng!
Kul för morfar och svärfar som fick bevittna det hela när vi tyvärr inte kunde delta!

Ikväll sover barnen borta då de bestämt badhus-dejt med mormor imorgon så jag och maken ska kolla film.

Var och hämtade skräpmat förut och fick en glad överraskning av pizzagubben som gjorde mig otroligt glad. Så glad att jag faktiskt smakade. Kollade innehållslistan och tror inte jag är alldeles fel ute! Annars bjuder jag på det! Det var skitgott!!!!

Nu ska vi kura ner oss i soffan och bara njuta av filmen. Själv förbereder jag mig på att rensa tårkanalerna!!!!

Ha det!!!!

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Nej det stämmer verkligen för min del just nu måste jag säga...

Den sista veckan har inneburit sent jobb, sena möten och julbord och har därför gjort att löpning och zumba och plugg har fått ligga i träda. Idag ska ett löppass göras men jag tror banne mig det får ställas in. Återigen är halsont och frossa en del av min verklighet och eftersom jag har en del att stå i just nu så kommer även kvällens träning att få vika undan. Mest troligt...

Men......!!!!

Och återigen så blev det ändrade planer. Precis när jag sitter och skriver att jag ställer in, då kommer Maken och undrar var hans träningsskor är... Öhhh... Ska han träna och inte jag??? Det är ju jag som ska träna... Främst...

Så blev det. Först sprang maken sen sprang jag. Tyvärr blev det bara 3,5 km idag men jämfört med ett inställt pass som var meningen från början så får jag väl va nöjd...

Plugget ligger nere just nu. Måste göra alla kurser som har med jobbet i första hand. Sociologin finns kvar att komplettera med senare. Jobbet är verkligheten just nu, och en alldeles fantastisk verklighet om jag ska va ärlig!!!

Jag stortrivs! Med det mesta just nu...
Klarade av ett julbord igår helt utan kraschad mage. Håller mig ju till lchf men när man inte vet vad som kan ha smugit sig ner i sillar, köttbullar eller röror så brukar det alltid vara något jag reagerar på, men igår gick det utan anmärkning! Hoppas resultatet blir detsamma efter morgondagens julbord med jobbet!

Hoppas ni har det bra där ute!

5 kilometer!

Jag chansade och drog igång löpbandet idag igen för att kompensera den missade 1.5 km igår.

Idag fick det bättre.
5 km på 32 min.
Sakta men säkert så minskar tiden. Men jag har nog tänkt mig att strunta i att lyckas på under 30 min och istället satsa på att komma längre än 5 km...

Vet inte vad som hänt med löpbandet men det är definitivt nåt som gått galet med det och ska kontakta Attract imorgon för att få svar. Nu är det inte bara displayen jag tänker på utan även själva löpytan som idag kändes bucklig och skev i låg/promenad hastighet...

Och en rolig överraskning fick jag idag då även maken tog sig ett löppass på bandet. Har tjatat på honom i några år nu att vi ska börja träna ihop men det har varit trögt!

Nu verkar vi vara en bit på väg kanske. Svärfar har fixat julklapp som kommer att öka våra chanser och även maken har börjat planera inför det så jag är hoppfull! Att träna tillsammans sägs ju även vara bra gör både det ens och det andra så ;-)
Däremot vet jag att jag behöver stöttning och coachning och där kan vi nog hjälpa varann!

Så mitt i-lands problem då..
Ska jag satsa på ett gymkort som är billigt och innefattar personlig träning. Men inga grupp-pass som jag tycker om!
Och då behöva köpa till ett terminskort på zumban som också kostar en del med risk för att inte bli fullt utnyttjat?

Eller ska jag satsa på ett kort på ett annat gym som har både och även om inte alltid passen passar min smak, man kanske inte får plats och att jag inte gillar konceptet med datorer och bokningar där... Men som kommer kosta nästan lika mkt som de andra två korten ihop???

Eller bara satsa på svärfars lösning som visserligen blir gratis för oss, med risk för att inte heller få plats pga mycket begränsat utrymme och ingen personlig service överhuvudtaget??? Och sen lägga till zumban???

Fattar ni vilka problem jag har idag alltså???
Känns till och med pinsamt att skriva om det kom jag på... Men men, nu är det gjort och nu ska jag och maken fixa namnsdags-fin-middag till mig! Tack svärfar för att du kom ihåg mig och därmed påminde maken!

Ha en fin kväll!!!

Det handlar om bajs...

Väldigt ofta så kretsar vårt liv om bajs.
Tyvärr är det var sig så pretentiöst, charmigt eller ens vulgärt som det låter. Bara en naturlig del av vardagen.

Och det är väl inte så konstigt kanske.

Per med sin magsjukdom, jag med min IBS, Erik med sina magproblem och sedan ett avlopp from HELL!!!

Och det är avloppet som sista tiden gett oss huvudbry. Eller huvudbry kanske är fel ord. Det har stunkit avlopp nåt så fruktansvärt här hemma. Vissa dagar mer och vissa dagar mindre. Men doften jag alltid funnits där. Eftersom jag varit hemma hela hösten så har jag levt i det här dagligen. När det varit som värst har jag hotat med hotell. Då har såklart doften avtagit några dar till jag glömt hotet för att sen komma tillbaka ännu värre...

Orsaken då? Ja jag är inte övertygad med maken tror sig veta. I somras när vi grävde för poolen så grävde vi av ett gammalt stendike/dränering som kom ut precis under huset. Detta är vad vi vet inte kopplat till nåt avlopp som har med vårt hus att göra, men det gjorde nog sitt till. Det diket hade ensamt kunnat fylla poolen på ett par dar. Så mkt vatten rann det där igenom.

Sedan dess har det luktat.

Igår köpte Per grejer och försvann ner till källaren och fixade till avloppsbrunnen.

Så nu håller vi tummarna här att doften håller sig borta!
Vi känner ingenting idag.
Men det kanske är för kallt för våra näsor idag att känns dofter iofs. Vaknade upp utan värme i huset!!!! Tjohooooo!

Det blev bättre!

Trots trötta griniga ungar så blev dagen bättre!

Pulka-åkandet ställdes ganska snart in, på ungarnas begäran, av sympati för storebror, vars pulka inte riktigt ville fungera idag. Att vi har hela ladan full av åk-attiraljer verkade inte spela nån roll!

Det blev lite annat smått och gott ute tills kylan lyckades hitta vägar in till bara kroppen, och tröttheten och hungern tog överhand. Då var vi gött rosiga om kinderna. Även jag hittade ett par överdrag att dra på mig efter att ha vuxit ur mina egna. Det gav mitt självförtroende en lagom kick för dagen. Det var Pers byxor som i år passade på mig. Att knäppa och allt! Ni som känner Per vet ju att vi inte riktigt har/haft någon lik kroppsbyggnad men idag kunde jag ta på och knäppa ihop han byxor och dessutom röra mig i dem. Inget av ovanstående lyckades jag med när jag testade förra året efter att ha konstaterat att mina verkligen på allvar varv urväxta!

Det blev pepparkaksbak som utlovat vilka redan också provsmakats!
Vi garderade oss i år, dubbelt upp. Vi har köpt av elvaåringen till fördel för deras klasskassa, vi bakade egna av egenhändigt köpt deg på Ikea och vi gjorde riktiga lchf-pepparkakor.
Och i år är jag glad! Lchf-kakorna smakade verkligen pepparkakor! Rekommenderar er alla att prova dem! Tyvärr har jag inget recept eftersom jag även där garderade mig i år och köpte färdig mix istället för att höra egen deg som förra året. Då åkte de i soporna innan de ens hunnit kallna!

Nästa år kanske det bara blir lchf-pepparkakorna. De var verkligen bra!
Hoppas även att det tills nästa år kommer en likadan mix med lussebullar! Det är en av mins stora sorger med lchf, och de jag testat att baka själv är inget jag skulle bjuda ens min värsta fiende på...
Men Blending Bliss's kakmixer har faktiskt inte gjort någon av oss besvikna en enda gång!!! Jag kör säkert!

Kakorna i den vita runda formen är Ikea-kakorna. Den andra plåten är lchf-kakor!

Barnen, de är våra Bänglar!!!!

Huset, det är också vårt. Per tycker att jag bara ska ta kort och lägga ut på huset under sommartid få det ser betydligt finare och mysigare ut. Jag tycker en snöklädd vinter är lika bra!

Tog även ett varv på utsikten runt vårt hus, varför vet jag inte men det var så gött ute, kändes som om jag ville fånga den känslan på nåt sätt... Det lyckades ju inte men jag minns den iaf!

Hoppas ni haft en fin lördag!

Helg!

Första veckan på jobbet är gjord och jag trivs otroligt bra, både med kollegor och uppgifter. Jobbet var betydligt mer än jag hade kunnat ana och arbetsuppgifterna betydligt mer spännande.

Det jag hade koll på innan var väl främst konsument-delen. Att vara Konsumentrådgivare i kommunen motsvarade mina förväntningar, även om det visade sig vara större, roligare och mer utmanande än jag trodde innan.

Men det var den andra delen av jobbet som överraskade mig mest!
Att jobba som Budget- och Skuldrådgivare lät i börjar lite svårt och grått om man kan säga så, men nu efter första veckan, när jag fått vara med och gått bredvid och fått insyn i den delen kan jag säga att det är den delen som för mig personligen kommer att ge mig mest! Och som ger arbetet mer liv, innehåll och betydelse! Och jag är så glad för att jag har fått chansen att ta del av detta. Inför nästa år finns också en del nya uppdrag och projekt påtänkta inom vår verksamhet som dessutom kommer att kunna lyfta arbetet vidare och ge oss ytterligare utmaningar och detta ser jag mycket fram emot.

Men nu är det helg! En riktig vinterhelg. Snön har kommit, kylan har kommit och med detta även lite ljus!

Började dagen med ett löppass. Det gick sådär kan jag säga. Efter precis 3,5 km kraschade löpbandet! Typ! Alla knappar och displayen slutade fungera... Och eftersom knapparna slutade gick det inte att få stopp, sänka eller höja hastigheten. Det gick heller inte att se hur mycket längre tiden gick eller hur mkt distansen ökade... Det gick däremot att stänga sv, med nödstoppet! Nu i efterhand insåg jag väl att jag kunde fortsatt kuta i 10 min så hade jag kommit till mina 5 km men det är lätt att va efterklok så jag hoppade av och stretchade istället. Men är det inte förbaskat typiskt???? Precis när löpningen börjat bli som en naturlig del av vardagen... Ska kontakta Attract sen och höra vad de säger, annars får jag ta mig en riktig funderare över det där med gymmet igen...

Idag är det meningen att vi ska fixa till lite julbak osv med ungarna, men just nu vette tusan om jag orkar genomföra det som läget är... Sedan frukost har nämligen ungarna, alla tre, visat sig från deras absolut bästa sida! De bråkar, tjatar, slåss, skriker, gnäller, grinar, säger elaka saker, buttas, bråkar om saker mm mm mm... De har inte varit vänner med varandra en enda minut!!!!! Sedan drygt 45 min är de ute, trodde pulka och snön skulle kyla ner dem men, ICKE!!!

Nu står en unge och skriker ute att han är trött!!!!

Mmmmm det kanske är dagens i-lands problem, men om den ungen som just nu står och skriker där ute valde att sova lite på morgonen istället för att gå upp och väcka hela huset kl 5.40 så kanske han skulle slippa stå där ute och vråla nu!!!

Jag vet inte, det kanske bara är min åsikt men...

Ha en fin lördag!